Kan ni förstå hur stolt jag är över att vara moster åt någon som är så söt som den här tjejen?

 
Prickig skjorta - Second hand

Svart linne - Vero Moda

Prickig kjol - Indiska

Leggings - lånade  

Jag vet hur det är att känna att man inte passar in. Jag upplevde det väldigt tidigt faktiskt. Och jag har tusen gånger om önskat och velat vara någon annan. Jag kan känna så än idag. Och jag tror att jag kommer fortsätta att känna så ibland.

När vi hade möte idag med min klass så kom orden "självkänsla" och "självförtroende" upp ett antal gånger. Flera gånger så kände jag att jag bara ville gråta och försvinna därifrån. Jag känner att jag är mitt i en jobbig period nu igen. Då allt bara är för mycket och då jag verkligen kan önska att jag var någon annan. Men jag är jag helt enkelt. Oavsett om jag vill det eller inte.

Jag är precis som många andra i min ålder. Blyg och osäker. Vissa är helt enkelt bara bättre på att dölja det. Jag har tänkt flera gånger att min blyghet hindrar mig från så mycket i livet ibland. Men är det verkligen min blyghet som gör det? Jag är nog egentligen bara osäker.

I mina tidigare klasser så har jag nog haft en ganska tydlig plats. Jag fanns där, men jag visade det inte överdrivet mycket. När jag gick på mellanstadiet så var jag jättejätte blyg. Men mellanstadiet var inte heller min bästa tid av olika orsaker.

Idag däremot så ser jag faktiskt skillnad. Det är klart att man utvecklas, mognare och allt sånt när man blir äldre, men i alla fall. Jag är fortfarande det där. Blyg och osäker, men inte alls som jag varit ändå.

Personligen så är jag mer tillbakadragen i grupp. Men med min klass jag har nu på gymnasiet så kan det faktiskt fungerar bra med det i alla fall, men jag tror att jag har utvecklats som mest där under dom här snart 3 åren. Eftersom att jag har valt att gå en musikallinje - dans, sång och teater - så måste jag helt enkelt bara släppa allt ibland och just go for it! Och det har varit så jäkla nyttigt för mig. Men det var en orsak till varför jag valde den linjen - jag behöver utvecklas, tro på mig själv, utmana mig själv och våga.

Jag tror att en del av mina vänner som har umgåtts med mig privat och sedan i klass/grupp, märker att jag kan vara mig själv på ett annat sätt då. Och det är väl egentligen inget fel med det? I och för sig så kan man känna ibland att man aldrig fick en "ärlig" chans. Förstår ni vad jag menar? Jag hade kunnat vara mig själv ännu mer, men jag är för osäker. Eller blyg. Jag vet inte alltid vad som är vad eller vad som passar in bäst i olika sammanhang, men det är två egenskaper som jag inte uppskattar hos mig själv.

I helgen så har jag lagt all energi som fanns kvar på skolarbete.
Jag har pluggat för att slippa tänka.
Men när jag väl har tänkt så har jag försökt tänka på något annat.
Och det kan vara svårare än man tror.

Vi har så många fina minnen ihop,
ingenting man glömmer.
Finns så mycket jag skulle vilja säga,
men just nu så önskar jag dig allt det bästa.
Jag har alltid önskat dig det bästa.
Du är fantastisk på många sätt.

Jag hade tänkt lägga in lite av naturbilderna jag tagit i helgen, men jag har som inte riktigt funnit tid till det. Igår så umgicks jag hela kvällen med Sandra, vi skulle egentligen ha gått på bio men det var fullbokat på filmen vi ville se. Så inget biobesök, men det blev en sjukt rolig kväll i alla fall!

Denna kväll har jag inte heller haft tid för på tisdagarna framöver så är jag på danskurs! Vi ska dansa både jazz, modernt, street och disco. Riktigt roligt är det och det känns så bra att man kommit igång med någon typ utav träning utanför skolan också!

Resten av veckan kommer dock att gå åt till att plugga på all ledig tid som jag kommer åt.. Uscha. Jag är inte överdrivet motiverad till sånt just nu..

Imorgon hoppas jag att jag får tid att lägga upp bilderna i alla fall!