Jag saknar konserten med Kent. Det var inte så länge sedan, men jag längtar redan tills då kan jag få en ny chans att se dom. Från första stund då dom öppnade med låten Utan dina andetag så var jag fast. Jag blev fullkomligt såld. Jag hade aldrig tidigare sett dom live, bara lyssnat på dom i flera år och älskat dom.

Ett rus av ren lycka strömmade igenom mig och hjärtat slog så hårt att jag kunde känna varje slag. Det var helt ofattbart att jag stod där och att jag kunde se honom på riktigt, Jocke Berg. Han som skrivit dom där fantastiska, älskade texterna som jag kunnat lyssna på när jag varit som mest låg.

Tack för att ni existerar.